Siirry sisältöön

  • Aatos Klinikka
  • Aatos Klinikka
    Soita 010 325 4540    Soita    
    • Palvelut ja hinnasto
    • Asiantuntijat
    • Aatoslaiseksi?
    • Koulutukset
    • Työnohjaus
    • UKK
    • Blogi
    • Yhteys
    • SV/EN

    BLOGI

    När slutar ungdomstiden? En psykodynamisk syn på ungdomstiden

    20. toukokuuta 2025

    Mette Salvesen

    Ungdomstiden är en komplex och fascinerande period i livet som präglas av intensiva känslor och stora förändringar. Ungdomskulturen lever starkt i vårt samhälle, och ungdomstiden- och ungdomskulturen tycks sträcka sig ner till allt yngre barn och långt upp i medelåldern. Men biologiskt och psykologiskt räknar man med att ungdomstiden sträcker sig från ålder 13-25, och förr eller senare lämnar alla denna tid bakom sig. Men när och hur sker denna övergång till vuxenlivet?


    I mitt arbete möter jag ofta ungdomar som befinner sig i denna övergångsfas, mellan ungdom och ung vuxen. Det är en tid full av motstridiga känslor; från sprakande självsäkerhet och energi till osäkerhet och förtvivlan. Man kan säga att ungdomar upplever livet med en sällsynt intensitet. De prövar sig fram, ibland osäkra på om livet verkligen är värt att leva. Med tiden finner den unga oftast tilltro till sig själv, får en stabil och realistisk självbild och vågar och vill ta stegen mot att bli en del av vuxenlivet, en ung vuxen.



    Frigörelse och identitet


    Psykoanalytikern Peter Blos har undersökt ungdomstiden ur en psykoanalytisk synvinkel. En av de mest centrala processerna under ungdomstiden kallar han för den andra individuationen. Denna innebär att den unga frigör sig från tidiga psykologiska band till föräldrarna, något som är avgörande för att kunna skapa egna relationer och ta ansvar för sitt eget liv. Samtidigt pågår en reaktivering av den oidipala konflikten, där den unga måste bearbeta tidigare erfarenheter i ett nytt ljus, och finna sin egen sexuella identitet. Detta psykiska arbete sker mycket genom att den unga ser upp till olika ideal, ideal som kan bytas ut efterhand som den unga testar sig fram till vad som känns både lockande, bekvämt och realistiskt att införliva med sig själv, och hittar småningom fram till en stärkt identitet. Att ge upp orealistiska ideal, och möta realiteten är en viktig del av att växa upp.


    Blos beskriver också att den unga måste hitta ett sätt att leva med vad han kallar för residualtraumat, som innebär allmänna och oundvikliga psykologiska svårigheter som en individ möter under sin uppväxt. Dessa svårigheter kan bli ett hinder i utvecklingen, men kan också bli en drivkraft eller en kompass för den ungas utvecklingssträvan. Den unga bearbetar sina upplevelser i livet hittills, och utvecklar genom det en stärkt självbild och en djupare förståelse för sin existens och sina livserfarenheter.


    Mycket av detta sker obemärkt för den unga, utan rör sig i det undermedvetna som en drivande faktor för ökad självständighet och identitet.


    Att navigera genom dessa utvecklingsuppgifter är inte en linjär process, och varje ungdoms väg är unik och pågår under många år. Man ska finna en balans mellan att bevara sin kreativitet och handlingskraft, samtidigt som man vågar möta verkligheten. Denna process är komplex, ibland smärtsam, men nödvändig för att skapa stabila relationer och en hållbar framtid Den kan synas utåt i nedstämdhet, svårigheter att tänka på konsekvenser, och utåt sett snabba svängningar i humör och önskningar från hur de vuxna skall hantera situationen.


    I psykoterapi kan vi hjälpa ungdomar att bearbeta dessa teman, vilket ger dem en möjlighet att integrera sina upplevelser och skapa en fungerande och harmonisk självbild, innan de går vidare till vuxenlivet.



    När övergår man från ungdom till vuxen?


    Blos beskriver olika signaler på när en ungdom är påväg att bli en ung vuxen, och har börjat hittat fungerande lösningar till de tidigare nämnda utvecklingsuppgifterna. Det kan synas i att humörsvängningar avtar, den unga har en stabilare självbild, och en ökad förmåga att ta ansvar för sitt liv och sina handlingar. Den unga börjar också ofta utveckla en livsplan som är i harmoni med deras tidigare erfarenheter, och börjar kunna föreställa en realistisk framtid för sig.



    Psykoterapi som vägledning


    I psykoterapi med ungdomar blir dessa teman extra tydliga. Terapeuten hjälper ungdomar att bearbeta och hitta ord för sina upplevelser och känslor kring dessa. Genom att skapa en trygg plats för samtal kan terapeuten hjälpa ungdomar att förstå sina känslor, och och hitta sina egna vägar framåt. I terapin kan man se hur ungdomar kämpar med dessa teman i sina liv, och hur dessa processer kan leda till både utmaningar och möjligheter till personlig utveckling. Ungdomstiden är en tid av både osäkerhet och möjligheter, Genom att förstå de psykologiska processerna som pågår under denna period kan vi bättre stödja de unga i deras strävan att bli stabila (unga) vuxna med att aktivt och tillfredsställande liv.



    Mette Salvesen
    Psykodynamisk psykoterapeut med inriktining på ungdomar

    SEURAAVA

    EDELLINEN

    Kumpulantie 7 A

    00520 Helsinki

    Katutaso

    3. kerros

    6. kerros

    varaa aika 010 325 4540

    palvelut@aatosklinikka.fi